Garnrecension – Lidl Sirmione

Betyg: 4 (ganska bra)

Har Lidl garn? Jo faktiskt, lite då och då. Ofta acryl, vilket inte intresserar mig, men ibland riktigt bra garner. Som det här strumpgarnet.

Jag köpte rött och blått, men det har funnits i svart/grönt, brunt och svartmönstrat. Garnet är 75% ull och 25% polyamid, som strumpgarner brukar vara. Nystanen är på 50 gram, och har sålts i fyr-pack. Jag minns inte priset, men det var väldigt billigt per nystan. Det står ingen löplängd, men jag skulle gissa på 210 meter/50 gram, det räcker i alla fall lika bra som strumpgarner brukar.

Garnet är ganska tunt, jag stickar det helst med 1,5 eller 1,75 mm stickor, och får då mellan 10 och 11 maskor per tum (2,5 cm – det känns ganska dumt att mäta per 10 cm på strumpor, de är ju inte så stora.) Det kan kännas lite strävt när man stickar, men efter första tvätten blir det mjukt och bra.

Det står inte Superwash på etiketten, men väl att man kan tvätta i 40 grader, och på denna sorten stämmer det faktiskt. Lidl har haft andra garner med samma märkning som filtar något oerhört.

Däremot bleks färgerna – åtminstone på det blå garnet. Det röda däremot har klarat sig fint. Både de blå och de röda sockorna är omkring ett år gamla, väl använda och tvättade åtskilliga gånger. De luddar inte, noppar inte, och visar inga tecken på slitage än. Med tanke på priset så tycker jag att garnet får mer än godkänt. Till vardagssockor duger det bra.

Allvarligt tillstånd

Mina stickvänner vet sedan länge att jag lider av sockitis. Det finns en viss misstanke om startitis också, som på senare tid komplicerats av kreativititis. Så mycket stickande, så lite färdigt.

Undersökningar visar att tillstånden har en hög grad av comorbiditet (märks det att jag jobbar med medicinsk litteratur?) samt att prognosen är dålig. Ökat stickande leder till ständigt nya idéer. Det är nog bara, som läkare glatt brukar säga, att lära sig leva med det. 

Sjukdomsvinsten består i att nya garninköp kan motiveras med att ett visst (dyrt) garn behövs för att göra idén rättvisa. : )

Ibland går Fantomen på gatorna som en vanlig man.

Och ibland stickar jag sockar som "vanligt folk".

Restgarner är till för att användas. Stashbuster Spirals. 2 mm stickor (ja, faktiskt så stora!) och 64 maskor. Jisses vad fort det går, jämfört med 80–90 maskor som jag normalt stickar sockar på.

Matchande set

Får ju visa upp kragen också. Eleanor från höstens Knitty. Jag har stickat den i ett tunnare garn, samma som Ellinor, så jag har lagt till en extra mönsterbredd. Jag har också ändrat en del maskor till att vara vridna, så att mönstret syns tydligare, återigen precis som på mössan.

Både kragen och mössan drar ihop sig väldigt när man stickar dem och ser väldigt små ut, med efter blockning så blir de bra.

Att fotografera svart

Det är inte lätt!

Men de här får duga. Ny mössa, att matcha Eleanor krage från Knitty. Färgen är egentligen riktigt djupsvart. Garnet är Emu Superwash, hittat på Tradera för länge sedan. 3 mm stickor. För den som har lust, så finns mönstret här.

Fick fiffla en hel del med spetsmönstret för att få till ökningarna.

Från sidan.

Frenetiskt stickande

Tre dagars stickande har gett detta resultat.

Inte så mycket att hänga i julgranen. (Den är förresten fortfarande fylld med julpynt.) Jag har rivit upp och stickat om MINST tio gånger. Eller mer.

Garnet och mönstret är perfekt för varandra. Men jisses vad svårt det var att hitta rätt stickor och rätt maskantal. För stora, för små, för fasta, för lösa.

Men nu funkar det. Tror jag. Bäst att inte prova...