En stickande förmoder – A knitting ancestor

Jag hittade en tavla på loppis häromdagen, och tyckte att den kunde passa in bra i min arbetshörna.
I found a painting at a thrift store the other day, and thought it could fit in well in my work-corner.

En stickande dalkulla, det måste väl vara Zorn? Nix pix, min okunnighet om svenska konstnärer från slutet av artonhundratalet är enorm. Konstnären heter Johan Fredrik Höckert, tavlan heter Rättvikskulla vid spiseln, målad 1862. Ja det är naturligtvis inte originalet, det är en reproduktion från 1946. Höckert var en kändis i sina dagar, bl a rektor för Konstfack från 1864 till sin död.

A knitting girl from the region of Dalarna, it must be Zorn, right? But no, my ignorance of swedish painters from the end of the nineteenth century is enormous. The artist is Johan Fredrik Höckert, and the title of the painting could be translated to "Girl from Rättvik by the stove", painted in 1862. Well, it is not the original of course, it is a reproduction from 1946. Höckert was quite well known in his day, he was among other things the headmaster of the swedish academy of arts from 1864 to his death.

Men visst har Zorn målat en stickande dalkulla han med! Den här bilden har jag dock hittat på Wikipedia.

But Zorn has of course painted a knitting girl from Dalarna too! This is an image I found on Wikipedia.

Visst pryder den sin plats ovanför mitt röriga skrivbord. Om jag någon gång tvivlar på vad jag håller på med, kan jag titta upp och känna att jag är en del av en lång hantverkstradition.

I think it fits in rather nicely above my disorganized desk. And if I sometimes doubt in myself and what I'm doing, I can look up and feel that I am a part of a long tradition of crafting.

På goth-humör – In a gothic mood

Lagom till Halloween tänkte jag att det kunde vara passande att jag äntligen släpper Gotico socks som eget mönster.
Just in time for Halloween, I thought it could be fitting to finally release Gotico socks as a single pattern.

Jag hittade det här spetsmönstret i en italiensk mönstersamling från åttiotalet (jag bodde i Florens i ett år, mellan 1986 och 1987). Det hette Gotico, och det ser verkligen ut som gotiska valvbågar. Det påminner mig också om filigran-arbeten, och juvelbesatta smycken. I kombination med den djupt röda färgen ger det en aningens dekadent känsla, både elegant och kusligt. Eller, så är det bara jag som har lite för livlig fantasi…

I found this stitch-pattern in an Italian stitch-collection from the eighties (I lived in Florence for a year, between 1986 and 1987). It was called Gotico, and the pattern really looks like Gothic arches. It also reminds me of filigree work, and gem-studded jewelry. In combination with the deep red colour it evokes a slightly decadent feeling, both elegant and sinister. Or, it could just be that my imagination is a bit too lively…

De är stickade i Regia Silk, ett garn som jag verkligen gillar. De har en formad hålfot (minskningar och ökningar under foten, och min variant på timglashäl, med en kil som ger ett större djup.

They are knit in Regia Silk, a yarn that I really like. They have a shaped arch (decreases and increases on the sole) and my version of short-row heel, with a gusset that gives a deeper heel.

Jag kunde inte motstå att göra ett par halvvantar också.

I could not resist making a pair of fingerless mitts as well.

Med lite svart nagellack (och lämpligt långa och spetsiga naglar) tycker jag att de passar utmärkt för en vampyr-dam…

With some black nail-polish (and suitably long and sharp nails) I think they could work very well for a lady vampire…

Höstglöd – Autumn glow

En sak som jag tycker om med hösten är de där klara soliga dagarna när träden står i flammande färger, allt från den ljusaste gula till den djupaste bordeaux. Inte för vi har särskilt mycket av det just nu, himlen är grå och regnet bara häller ned.
One thing that I like about autumn are those clear and crisp sunny days when all the leaves of the trees are afire with colours from the lightest yellow to the deepest burgundy. Not that there is much of that here at the moment, we have grey skies and pouring rain.

Då är omslaget till senaste Knit Now mycket trevligare.
A much happier sight is the cover of the latest Knit Now. 

© 2012 Practical Publishing

Fast om det är såpass kallt att jag vill ha en halsvärmare och pulsvärmare, så vill jag nog också ha en kofta som täcker mina armar.
Although if it is cold enough for me to want to wear a cowl and pretty cuffs, I'd probably want a cardigan too to cover my arms.

© 2012 Practical Publishing

Nu börjar det likna något. Setet – halskrage, pulsvärmare och mössa – heter Aurei, "gyllene" på Latin.
Now, this is more like it. The set – cuffs, cowl and hat – is called Aurei, Latin for "golden" (or goldens actually, it's plural)

© 2012 Practical Publishing

Det började med ett spetsmönster från en tysk bok som jag gillade, men jag hade ingen aning vad jag skulle göra med det. Jag stickade en provlapp, och höll den på olika vis för att titta på den. Jag råkade hålla den över min handled, och då såg jag att det skulle bli väldigt söta pulsvärmare. Jag provade med en mängd färger, men inget var riktigt rätt förrän jag försökte med den här gyllene färgen av Colinette Jitterbug.
It started with a stitch-pattern from a German book that I thought was pretty, but I had no idea what to do  with it. I knit a swatch, and I held it in various ways to look at it. At one point I happened to hold it over my wrist, and I saw that it would make very pretty cuffs. I tried it in a variety of colours, but nothing was quite right until I tried this golden colour in Colinette Jitterbug. 

© 2012 Practical Publishing

Jag insåg snart att jag ville ha en matchande halskrage. Att få till precis lagom mycket extra vidd nedtill var verkligen tålamodsprövande. Men jag trycker nog att var värt det.
I realized that I wanted a cowl to go with the cuffs. Let me tell you, getting just the right amount of flare at the bottom was an exercise in patience. But I think it was worth it.

© 2012 Practical Publishing

Att få mössan att fungera var mycket lättare.
Getting the hat to work was a lot easier.

Så om inte träden eller solen lyser, så kan i alla fall jag göra det!
So if the trees or the sun won't shine, at least I can!

Ansiktslyft och ett nytt mönster/ Facelift and a new pattern

Efter långt och moget övervägande så har min site, och i viss mån bloggen, fått sig ett ansiktslyft. Förhoppningsvis till det bättre. Som synes ovan så har jag bytt typsnitt på loggan, och slängt in lite roliga bilder. Men framförallt så mina mönster blivit lite bättre organiserade. Så om ni händelevis vill ha ett, så skall de vara lättare att hitta nu.
After long and thorough deliberation, my site, and to some extent the blog, has had a bit of a facelift. Hopefully for the better. As you can see above, I've changed the typeface on my logo, and thrown in some cute pictures. But most importantly, my patterns are now a bit more organized. So if you perchance would like one, they should be easier to find now.

Detta har också medfört att jag tagit mig i kragen och lagt upp ett nytt mönster, långt om länge.
This has also meant that I have gotten my act together and released a new pattern, that has been in the works for a long time.

Veil of Maya (eller Majas slöja på svenska). Ännu ett av de spetsmönster som jag har hittat i stickböcker från artonhundratalet. 

Veil of Maya. Yet another of the lace patterns that I have found in nineteenth-century knitting books.

Ursprungligen tänkt att stickas med sytrådstunn tråd på mycket små stickor. I sockgarn och med stickor 3,5 mm blir det ett kraftfullt mönster som kan hävda sig mot det flerfärgade garnet.

Originally meant to be worked in thin thread on tiny needles. In sock yarn, and on 3.5 mm(US#4) needles, it becomes a bold pattern that can hold its own against the multicoloured yarn.

100 g sockgarn ger en liten sjal/halsduk som är lagom att täcka axlarna med på sommaren, och som fungerar bra som halsduk under vintern.

100 g of sock yarn gives a stole/scarf that is just the right size to cover your shoulders in the summer, and will double as a scarf in winter.

Summer's almost gone

Kommer ni ihåg the Doors? (Avslöjar visst min ålder här.) Den här tiden på året får jag en känsla som jag brukade kalla "slutet-på-säsongen" när jag arbetade som reseguide i Turkiet. En blandad känsla av nostalgisk längtan och lättnad över att livet äntligen håller på att återgå till det "normala".
Remember the Doors? (Revealing my age here.) At this time of year I get a feeling that I called "end of season" when I worked as a tour guide in Turkey. A mixed feeling of nostalgic longing and relief that life is finally getting back to "normal".

Ett tecken på att hösten närmar sig är augustinumret av Knit Now, där jag har med en mössa i en underbar cashmere/ull blandning.
A sign that autumn is drawing closer is the August issue of Knit Now, where I have a pattern for a hat in a lovely cashmere blend, Morello.

© 2012 Practical publishing

Körsbärsfärgad, och med ett körsbärsmönster.
Cherry coloured, and with a cherry stitch-pattern.

© 2012 Practical publishing

Den har ochså tre tofsar i körsbärsstorlek, som en lite eccentrisk detalj.
Also featuring three cherry sized pompoms, for a touch of whimsy.

Garnet, Gomitoli's Cashmere Lana 4 ply, är en underbar blandning av 70% extrafin lammull, och 30% cashmere. Det är fantastiskt mjukt!
The yarn, Gomitoli's Cashmere Lana 4 ply is a yummy mix of 70% extrafine lamb's wool, and 30% cashmere. This is seriously soft stuff!

Jag har också fått färdigt en del hemlig stickning, vilket betyder att jag äntligen kan sticka sådant som jag kan visa er. Just nu håller jag på med en ny halsduk i Sjöalyckans Schappesilke Nm 5/2.
I have also finished some secret knitting, which means I can finally get back to knitting that I can show you. Right now, I'm working on a new scarf in Sjöalyckans Schappeslike Nm 5/2.

Det är ett väldigt enkelt mönster där man regelbundet släpper ner maskor. För att ge en känsla av fransar, utan att behöva göra riktiga fransar (jobbigt, urk!) så har ändarna ett längre parti med släppta maskor.
It is a very simple stitch pattern where you regularly drop some stitches. To give an illusion of a fringe at the ends, without actually having to add a real fringe (too much trouble, ouch!) I have worked a longer section of dropped stitches.

Visst blir det en härlig struktur, och vilken glans silket har.
Isn't it a lovely structure, and a lovely shine from the silk.

Somrig axelvärmare – Summer shrug

Jag ligger långt efter med att visa er vad jag har hållt på med, på något vis så är det mer lockande att sticka än att blogga... Nåväl, fastän det inte är mycket till sommar just nu, så tänkte jag visa en trevlig sommarstickning, en spetsstickad axelvärmare. Det finns ju fortfarande vissa chanser att det kan bli sommar igen.

I'm terribly behind in showing you what I've been doing, somehow it is more fun to knit than to blog... Anyhow, even though it is not much of a summer here right now, I thought I'd show you a nice summer knit, a lacy shrug. There is still a possibility that the summer might return.

© Tim Bradley for Practical Publishing

Tellina heter den. När jag tänker på sommar, så tänker jag också på sol, sand ocj hav. Tellina är en grupp av små snäckor vars skal man ofta hittar på sandstränder. Jag tyckte att det var ett vackert namn på en axelvärmare med et spetsmönster som påminner om små snäckskal.

It is called Tellina. Summer, sea and sand all go together in my mind. In the sand you will often find tiny shells. Tellina is a large family of shells, and a pretty name for a shrug made in stripes of a simple shell lace. 

© Tim Bradley for Practical Publishing

Spetsmönstret är lätt att lära sig. Konstruktionen är enkel, och helt sömlös. Börja med att sticka remsan mitt bak, plocka sen upp maskor längs sidorna och sticka ryggen. Vid början av ärmarna går man över till att sticka runt (så slipper man sy ihop dem!). Till sist plockar man upp maskor runt om och stickar en kant i rätstickning.

The lace is easy to memorise. The construction is simple and completely seamless. Knit the middle, pick up along the sides for the back and the two sleeves. When the back is done, the sleeves are worked in the round (no seaming!) Finally add the garter stitch band around the front.

© Tim Bradley for Practical Publishing

Garnet är värt att lägga märke till. det är Twilley's Freedom Sincere, ekologiskt bomullsgarn, mycket trevligt att sticka med.

The yarn is worth noting. It is Twilley's Freedom Sincere, an organic cotton, really lovely to work with.

Passar de? – Do they fit?

Att sticka sockor från tån och upp är inte min favoritmetod, men ibland är det nödvändigt för att mönstret skall bli rätt. Problemen jag har är att jag tycker att den häl som man oftast använder i tå-upp-sockor, med förkortade varv (short rows), gör att sockorna blir väldigt trånga över hälen/fotryggen. Eftersom jag alltid funderar på hur jag kan göra saker annorlunda, tänkte jag berätta hur jag gör.

To knit socks from the toe up is not my favourite method, but sometimes it is necessary because of the stitch pattern. The problems I have, is that the most commonly used heel for toe up socks, the short row heel, makes the socks very narrow in the heel. Not good for high arches. Since i always think about how I can do things differently, I'm going to tell you how I deal with this. 

Jag har gjort en del sockor från tån den senaste tiden, Frond, Campanualae, Kamala från Twist Collective vår/sommar 2012.

I have made some toe-up socks lately, Frond, Campanulae, Kamala from Twist Collective spring/summer 2012.

Men också Gotico och Darya.

But also Gotico and Darya.

Det de har gemensamt är att jag en bit innan hälen börjar öka antalet maskor, så att det blir en liten kil. Det ger fler maskor i hälen, vilket gör den djupare. Efter hälen minskas de extra maskorna bort igen.

What they have in common is that some distance from the heel turn I start increasing, creating a small gusset. This gives more stitches in the heel, which makes it deeper. After the heel turn, the extra stitches are decreased away.

De extra maskorna kan arbetas in i mönstret så att de inte märks så mycket.

The extra stitches can be worked into the design to be less obvious.

Eller så kan de användas som en dekorativ effekt, som i Campanulae.

Or they can be used as a decorative effect, as in Campanulae.

Det fungerar också i slätstickning. 

It works in stockinette too.

Den här tekniken kan användas i sockor som stickas uppifrån också, som i Lingerie.

This technique can also be used in top-down socks too, as in Lingerie.

Här göms kilen i det ribbade partiet baktill.

Here the gusset is hidden in the ribbed back of the sock.

Men hur vet man var man skall börja? Ja, här hjälper bara matte. Mät hur många maskor och varv du har per cm. Jag brukar sticka sockor med 9 m per tum, eller 36 m per 10 cm. Bestäm hur många extra maskor du vill ha på var sida. 7 till 9 extra maskor brukar passa mig, det ger omkring 2 cm, lite mer eller lite mindre, på var sida. Jag brukar öka vart tredje varv, så om jag har 8 extra maskor, så blir det 24 varv. Jämför med hur många varv per cm du har, då vet du hur många cm innan hälen du skall börja.

But how do you know where to start? Well, only math helps here. Measure stitches and rows per cm (or inches). I usually knit socks at 9 sts per inch, or 36 sts per 10 cm. Now decide how many extra stitches you need on each side. 7–9 stitches is usually right for me, it gives me about 0.75 inches, somewhat less or somewhat more, on each side. I usually increase every third round, so for 8 stitches, that gives me 24 rounds. Compare with your number of rounds per cm/inches, then you know how far from the heel you need to start.

Enkelt, eller hur? :) Nu kan du också skräddarsy dina sockor. Eller, om det känns för jobbigt, så kan du ju alltid köpa ett av mina mönster...

Easy as pie, right? :) Now you can too tailor your socks to your feet. Or, if it seems too complicated, you can always buy one of my patterns...

Darya

De rosa sockarna är färdiga, och jag kallar dem Darya, efter Darya-ye Noor. Den är en av de Iranska kronjuvelerna, och en av de största diamanterna i världen. Dess bleka rosa färg är en av de mest sällsynta färgerna på diamanter.

The pink socks are done, and I'm calling them Darya, after Darya-ye Noor. Part of the Iranian Crown Jewels, it is one of the largest diamonds in the world, and its pale pink color is one of the rarest to be found in diamonds.

Hålmönstren på de här sockarna är formade som diamanter, och den stora diamantens form påminner mig också om mittmedaljongen på persiska mattor, så jag tyckte Darya var ett passande namn.

The openwork patterns of these socks are diamond shaped, and the large diamond also reminds me of the center motifs of persian carpets, so I found Darya to be a fitting name.

Så nu har jag använt två av de tre rosa garnerna, dags att ta itu med det tredje kanske?

So now I've used two of the three pink yarns, time to do something with the third maybe?

Transformation

Varför tar det mig alltid så lång tid att blocka mina saker? Dvs att sätta igång med det. När jag har stickat klart så vill jag bara att det skall vara färdigt. Och det skulle det vara om jag bara kom mig för att blocka. Fånigt egentligen när jag vet vilken förvandling det blir.
Why does it alway take me so long to block my projects? That is, getting started. When I've finished knitting, I just want it to be done. Which it would be, if I only got around to blocking it. Silly really, when I know what transformation it brings.

Jag hade ett nystan kvar av det grå silket efter Mistarille, och någonting var jag ju tvungen att göra med det. Ett mellanting mellan sjal och halsduk fick det bli, bara att sticka till garnet tar slut. 6 mm stickor, så fort går det också.
I had one skein left of the grey silk after Mistarille was done, and I had to do something with it. Something in between a stole and a scarf, jut keep knitting until you run out of yarn. 6 mm needles, so it was fast too.

Något nytt och något gammalt – Something new and something old

Lite nya mönster:
Some new patterns:

Mistarille krage, pulsvärmare och mössa är äntligen färdiga. Mistarille är ett annat ord för Mithril, den sägenomspunna metallen i Sagan om ringen av Tolkien. Den beskrivs som fjäderlätt, silverskimrande, och starkare än någon annan metall. Det grå silket (Sjöalyckans silke, igen) i dessa mönster är silvrigt, väldigt lätt, och starkare än någon annan fiber. Spetsmönstret är hur jag föreställer mig att en ringbrynja skapad av alv-smeder skulle se ut.

Mistarille cowl, cuffs and hat are finally done. Mistarille is another word for Mithril, the mythical metal in Tolkien’s The Lord of the Rings. It is described as feathery light, with a silver sheen, and stronger than any other metal. The grey silk (again, Sjöalyckans silke) in these patterns is silvery, very light and stronger than any other fiber. The stitch pattern is what I would imagine a chain-mail made by elven smiths would look like.

Mössan har två längder, en liten som precis täcker öronen, och en längre som hänger ned lite baktill. Den börjar med en provisorisk uppläggning, och stickas nerifrån och upp. Sedan repas den provisoriska uppläggningen upp, och en spetskant stickas på sidledes.
The hat comes in two lengths, a beanie/chemo cap version, and the longer slouchier version shown in the photos. It is begun with a provisional cast-on and worked from the bottom up. Then the provisional cast-on is unravelled, and a lace edge is worked sideways and joined with the hat.

Både kragen och pulsvärmarna stickas uppifrån och ned, och sedan stickas spetskanten på sidledes.

Both the cowl and the cuffs are worked top down, then a lace edge is worked sideways.


Och lite gamla:
And some old:

Nu finns Drip-drop (från Knit Now nov 2011) att köpa som enstaka mönster. Jag kallar dem Drip-drop för att spetsmönstret, som ser avancerat ut men som är ganska lättstickat, påminner mig om regndroppar som rinner ned på en fönsterruta, i små bäckar.
The Drip-drop set (from Knit Now november 2011) is now available as single patterns. I'm calling them Drip-drop because this easy to work, but intricate looking lace pattern reminds me of raindrops running down a windowpane, forming small rivulets.

Kragen stickas uppifrån och ned på rundsticka. Den vidgar sig nedtill så att den ligger fint på axlarna.

The cowl is worked top-down in the round, ending in a flared collar that sits neatly on the shoulders.

På halvvantarna så formas resåren runt knogarna med avkortade varv, så att de är längre på ovansidan av handen, och kortare på insidan. Det gör att man kan knyta handen utan att resåren rullar sig inne i handen.

On the fingerless mitts, the rib around the knuckles is slightly shaped with short rows, longer on the back of the hand and shorter on the palm side, making it possible to close the fist without having the rib roll up.

En mössa, och benvärmare har tillkommit. Den lite säckiga mössan är väldigt elastisk, och passar många huvudstorlekar. Den har en vriden resår som kan stickas liksidigt (1r vriden, 1a vriden) om man vill kunna vika upp kanten, eller enklare, oliksidigt (1r vriden, 1a).
The slouchy hat is very stretchy, and will fit a wide variety of head sizes. The brim is worked in twisted rib which can be done reversible (k1tbl, p1tbl) if you’d like to be able to turn up the brim, or simpler, non-reversible (k1tbl, p1).

Benvärmarna kan stickas i babygarn, eller lite tjockare sockgarn. De är eleganta nog att ha till en kjol, men också tunna nog att få plats under jeansen. De stickas nerifrån och upp. De är formade över vaden så att de håller sig på plats utan att hasa ned.

Worked in a sport-weight yarn, or slightly thicker sockyarn, the legwarmers are pretty enough to wear with a skirt, and thin enough to fit under your jeans. They are worked bottom up, with shaping for the calf to ensure that they will stay up.