The Things We Do For (the) Love (of knitting)

(Någon som minns 10cc? Jag dyrkade dem i ett avlägset och mer troskyldigt förflutet... )
(Anyone who remembers 10cc? I adored them in a distant and more innocent past... )


Men det var inte det det skulle handla om. Jag har gett mig ut i det kalla och blöta vädret för att dra nytta av vinterns sista (hoppas jag) desperata försök att hålla sig kvar.
But that's not what this is about. I have braved the cold and wet weather to profit from winter's last (I hope) desperate attempts to stay.

Vinterstickat gör ju sig bättre mot vinterbakgrund.
Wintery knits do look better against a wintery background.

Det snöade i morse, det är inget Photoshop-filter.

It snowed here this morning, it is not a Photoshop filter.

Först ut är mössan. Jag gillar att garnet är så mjukt, mössan faller ihop fint baktil

First out is the hat. I like that the yarn is so soft, it makes the hat nice and slouchy at the back.

En halskrage hör till.

A cowl to go with it.

Och vantar.

And mitts.

 

Svårt att hålla sig för skratt när man snurrar runt i trädgården och riktar kameran mot sig själv i olika vinklar. Man känner sig ganska fånig.

Hard to keep a straight face, whirling around in the garden while pointing a camera at oneself. Feeling pretty ridiculous.

Så här ser bilderna ut oredigerade. Det är inte helt lätt att ta bilderna själv med en arm utsträckt framför sig. I bakgrunden syns mitt hus, en gammal skånelänga från början av nittonhundratalet.
This is how the images look before editing. It's not so easy to take pictures of yourself with one arm stretched out in front of you. In the background is my house, a traditional farmhouse from the beginning of the 20th century.






PS: Det har smält bort nästan helt nu, fyra timmar senare.
PS: It has all but melted now, four hours later.

Väldigt ... rosa – Very ... pink

Jag är inte en rosa person. Det är jag helt säker på. Ganska säker. Tror jag. Kanske.

I am not a pink person. I'm positive. Pretty sure. I think. Maybe.

Så vad gör då alla dessa rosa garner hos mig? En härva har gått och blivit ett par sockar, teststickning kommer på Ravelry snart. Det är Chili Gredelins Marilyn. Vilka väldefinierade maskor, så släta de är, fast jag inte ens har blockat än.
    Det ljusrosa är hemligt än så länge, glöm att ni har sett det... :) Och det rosa/lila garnet är handfärgat av Carola, dess öde är ännu osäkert. (Hennes Etsy-shop ser tom ut för tillfället, men om ni frågar snällt så dyker det säkert upp något.)

So what are all these pink yarns doing in my stash? One skein has become a pair of socks, testknitting will soon begin on Ravelry. It is Chili Gredelin's Marilyn yarn. Look at that stitch definition, and how even they are, even before blocking.
    The light pink is still a secret, forget that you ever saw it... :) And the pink/purple yarn is hand dyed by Carola, it's destiny is still unknown. (Her Etsy-shop looks empty at the moment, but if you ask nicely I'm sure something will turn up.)


Men jag hävdar fortfarande att jag INTE är rosa. Måste vara en tillfällighet. (Visst tror ni mig?)

But I still maintain that I am NOT pink. Must be a coincidence. (You do believe me, right?)

Nu i var kvinnas hem – Now in every (swedish) woman's home

He he, med viss överdrift :) Mitt mönster Tulipanaros finns med i veckans nummer av Året Runt, nr 8. Jättekul! De tänker också ha en knitalong, sticka mössan tillsammans med läsarna, på sin Facebooksida. Ett tips för den som känner för lite social stickning på svenska.
Ha ha, with some exaggeration :) My pattern Tulipanaros is in this weeks issue of Året Runt (All Year Around, a swedish women's weekly magazine), no 8. Exciting! They are going to have a knitalong with their readers on their Facebook page. A tip for those who wants a little social knitting in swedish.

I mitt eget stickande har jag äntligen kommit mig för att göra något av den här härliga härvan av Marilyn sockgarn från Chili Gredelin.

In my own knitting, I have finally gotten around to making something from this lovely skein of Marilyn sock yarn from Chili Gredelin.

Det är en underbar färgställning som skiftar mellan rosa, hallon, julröd, vinröd och plommon. Mycket vacker, men svår att fotografera. Men glansen syns tydligt i alla fall. Och det är otroligt mjukt.

It is a wonderful colourway that shifts between pink, raspberry, christmas red, wine red and plum. Very beautiful, but hard to photograph. But you can see the shine clearly. And it is incredibly soft.

Jag tänkte försöka mig på något lite mer återhållsamt än vanligt. Större delen av foten i slätstickning, för att det visar färgerna så bra. En liten medaljong i spetsstickning i övergången mellan foten och benet. Slätstickning igen, och precis innan resåren (jag tror att jag skall ha resår i alla fall) en rad av den minsta detaljen från medaljongen.

I'm trying for something a bit more understated than usual. Most part of the foot in stockinette stitch, because it shows the colours so well. A small medallion in lace where the foot meets the leg. Stockinette again, and a row of the smallest part of the medallion just before the ribbed cuff (at least I think I'm going to do a ribbed cuff).

Ni får ursäkta provlappens oblockade tjusighet, men jag tror man kan få en idé i alla fall. Och innan någon frågar, det gråa i bakgrunden är en köpt kofta med en märklig resårstickning som jag inte har lyckats klura ut. Än.

You will have to forgive the unblocked glory of the swatch, but I think you can get the idea. And before you ask, the grey in the background is a bought sweater with a strange rib that I haven't been able to work out. Yet.

Moresque

Jag har ett par sockar, Moresque, i senaste numret av Knit Now.
I have a pair of socks, Moresque, in the latest issue of Knit Now.

© Practical Publishing 2012

Tyvärr så ser man inte så mycket på fotot. Som tur är så har jag tagit en del egna foton.

Unfortunately you can't see very much from the photo. As luck has it, I've taken some photos of my own.

Jag kallar dem för Moresque för de vindlande linjerna som flätar sig in i varandra påminner mig om morisk arkitektur.

I'm calling them Moresque, because the winding, intertwined lines remind me of moorish architecture.

Garnet är Colinette Jitterbug. Riktigt mjukt och härligt, i en mängd fantastiska färger. Det är dock 100% merino, vilket innebär att man bör sticka något mindre än vanligt, det töjer sig!
The yarn is Colinette Jitterbug. Really soft and wonderful, in a lot of fantastic colours. It is 100% merino though, which means that one should knit a bit smaller than usual, it will stretch!

En närbild på hälen.

A close-up of the heel.

Och en på tån.
And one of the toe.

Mistarille

Mitt andra "avledningsprojekt" är klart! Mistarille mössa, krage och muddar. Glansen på silkegarnet fick mig att tänka på metall, närmare bestämt Mithril, dvärgarnas dyrbara metall i Sagan om Ringen. Fjäderlätt och superstark, precis som silke. Tyvärr bara vimlar det av mönster med Mithril i namnet på Ravelry. Så jag letade vidare, och fann att det fanns ytterligare ett namn på en annan alvdialekt, Mistarille.
My second "distraction project" is done! Mistarille hat, cowl and mitts. The shine of the silk yarn made me think of metal, more precisely Mithril, the precious metal of the dwarves in The Lord of the Ring. Feathery light and superstrong, just as silk. Unfortunately there are loads of patterns with Mithril in the name on Ravelry. So I continued searching, and found there was another name, in another elf dialect, Mistarille.

Alla tre delarna har en kombination av två gamla spetsmönster. Mössan stickades ganska lång, så att den hänger ner baktill. Den skulle också kunna stickas lite kortare, så att den blir som en kalott, en beanie.

All three parts share a combination of two old lace pattern. The hat was knit rather long, creating a nice slouch at the back. It could be worked shorter too, like a beanie or chemo cap.

Kantspetsen stickas på sidledes. På kragen och muddarna är kantspetsen stickad två gånger i varje maska, vilket gör att den blir vidare. På mössan stickar man en gång i vissa, och två gånger i andra, så att kanten blir lika stor som mössan.
The lace edge is knit on sidewise. On the cowl and the mitts, it is worked two times in every stitch, making it flare a bit. On the hat it is worked once in some stitches, and twice in others, making the edge the same width as the hat.

Min åttaårige son hjälpte mig med fotona, så de är inte världens skarpaste, men jag är väldigt nöjd ändå! Teststickning drar snart igång på Ravelry, gå hit om du vill vara med.

My eight year old son helped with the photos, so they are not the sharpest, but I'm still very happy! Test knitting will start soon on Ravelry, go here if you'd like to join.

Tulipanaros – Tulip rose

Den minnesgode vet att jag fick med mig silkegarn när jag träffade Anna från Sjöalyckans silke på Glimåkramässan. Av det gröna blev det Tulipanaros.
Those with a good memory might know that I got some silk yarn when I met Anna from Sjöalyckans silke at Glimåkra. The green resulted in Tulipanaros.

Jag hade redan stickat en prototyp i vitt, men jag tyckte att den var lite tråkig, jag ville gärna ha lite färg för mönsterfotona. Prototypen fick Anna att visa på mässor. Såå tråkig kan den ju knappast ha varit, för en svensk tidning fick syn på den. Jag kommer att berätta mer om det när det närmar sig.
I had already made a prototype in white, but I thought it a bit boring, I preferred some colour for the pattern photographs. Anna got to keep the prototype, to show at fairs. Weell, it can't have been that boring, because it caught the eye of a swedish magazine. I will tell you more about it later.

Garnet här är rent silke, Sjöalyckans Schappesilke 5/2, 250 m/100 g. De vridna maskorna i mönstret fångar silkets glans på ett bra sätt. En mjuk, lyxig mössa att ha till våren. Eller kanske redan nu. Silke är roligt på det viset att det är värmer när det är kallt, och är svalt när det är varmt.
The yarn here is pure silk,  Sjöalyckans Schappesilke 5/2, 250 m/100 g. The twisted stitches are doing a good job of catching the sheen of the silk. A soft, luxurious beret for spring. Or maybe right now. Silk is funny in that way, it is warm at cold temperatures, but cool when it is hot.

Tulipanaros finns nu till salu på Ravelry. Du kan också köpa den här på siten, du behöver varken vara medlem på Ravelry eller ha Paypal, vanligt kreditkort fungerar.
Tulipanaros is now for sale at Ravelry. You can also purchase the pattern here on this site, you don't need to be a Ravelry member or have a Paypal account, an ordinary debit card will do.

Jag glömde visst – It seems I forgot

Jag har ju ett mönster i januarinumret av Knit Now.
I have a pattern in the January issue of Knit Now.

All images © 2012 Practical Publishing.

Mantella capelet, en härlig axelvärmare. Jag använder min för att hålla axlarna varma när jag sitter och stickar.

Mantella capelet, a gorgeous shoulder-warmer. I use mine to keep my shoulders warm while knitting.

Den är stickad i Artesano Aran, en varm blandning av alpacka och ull. Stora stickor (för mig), 6 mm, gör att den går snabbt att sticka.

It is knit in Artesano Aran, a warm blend of Alpaca and Wool. Big needles (for me), 6 mm, makes it a quick knit.

Ett enkelt spetsmönster ger en fin effekt i så här stor skala.

A simple lace pattern gives a great effect in a big scale like this.